Skip to content

Bocas del Toro, Panama

Bocas del Toro. Vi har nu bott in oss några dagar i denna behagliga Panamanska pärla. För första gången sedan vi angjorde sydöstra Panama för ca 5 veckor sedan känns det litegrann som ett turistställe. Dock är det inte speciellt tillgängligt för turister. Finns visserligen en minimal inrikes flygplats med dagligt flyg till Panama City, dessvärre räcker inte kapaciteten till om inte är ute i god tid så de flesta kommer hit med buss (ca 9 timmar) + färja, ca en timme, från huvudstaden.
Alltså är de turister som finns här mestadels back-packers som tillbringar tiden med hikes, surfning, dykning, raggning osv. I tillägg ett 100 tal seglare, de flesta amerikaner. Med amerikaner så följer utbud. Idag hittade vi en lyxbutik med exotiska produkter, t ex en hel del av ABBAs sill sortiment. Gott vin som inte smakar svartvinbär- alt päronsaft. Vi har även blivit befordrade med 4G täckning. Trots alla dessa tecken på kommersialism känns detta örike väldigt exotiskt. Bristen på byggbar markyta innebär att alla byggnader står på stolpar ca 1 meter från havsytan. Bevisligen fungerar detta bra då Bocas del Toro var illa ute för 6 veckor sedan då orkanen Otto gick förbi mycket nära och vi har inte sett några synliga skador förutom de vanliga båtvraken som kanske dök under för
flera år sedan.

Igår träffade vi Kaj Liljebladh då han hämtade upp oss för en trevlig kväll ombord på Ammonite, en 78 fots Nordhavn. Mycket imponerande visning av detta fantastiska fartyg. Kaj som har seglat en hel del i tropiska vatten delade med sig av massor med information och fina videofilmer från sin förra båt Amelit, som gick ungefär samma rutt från Panama västvart som vi tänkt oss.

Just nu lägger vi en del tid på administration av kanal genomfarten, samt regler för angöring Galapagos. Kanalpassagen hoppas vi kan göras 10-15 Feb. Med oss hoppas vi att vi får Marie och Crister, Eva’s syster och svåger för kanal passage och någon vecka i Panama City och Las Perlas.

Dags att avsluta detta inlägg. Kvällens meny är en liten tonfisk vi fick strax innan vi anlände i Måndags. Räcker för 2 middagar med lyxiga fiskburgare.
Bilder får vänta någon dag pga trassel med det jämrans mobilnätet….

Sailing Letter Dec 2016: San Blas Panama

Gentle ride with the Kayak at Mono Island




Sailing to San Blas, Isla Pinos, from Santa Marta, Colombia took 48 hours, where of 10 hours by engine. The anchorage of Isla Pinos is easy to enter with a depth of approx. 7meters. We were alone at arrival, but later a US flagged sailing boat entered. Our Dutch friends came 48 hours later from Cartagena, which we did not visit.

San Blas or Guna Yala is a self-governed district of the Caribbean east coast of Panama. The Guna Indian population of approx. 50,000 are extremely determined to protect their culture from western influence. The Guna Society economy is mostly based on Coconut export to Colombia and sale of so called Molas, beautiful shirts made by sewing and cutting different layers of colourful cloth.

The island of Pinos has a small village with palm huts, where the Indians live more or less as they have always done. However there are telephones and solar panels on the island, paid for by the Panama government. First day we took a footpath on the western side of the island. We saw a couple of Guna ladies acting peculiar, talking into poles and trees…….until we saw that they hung the mobile phones in trees facing west for good signal.  The civilisation has brought with it a lot of garbage: huge amounts of plastic bottles and flip flops en masse. The Guna themselves are not taking care of rubbish, but dumping it directly at sea. The ladies are colourfully dressed in their traditional Guna clothing, with the famous mola embroideries on the clothes and arms and legs wrapped in bands on yellow and red. Unfortunately they did not like to be photographed, unless you pay for it. After finding out that picture cards were sold in Panama for one dollar, with their pictures, they decided to grab some money themselves.

Day 3, together with the crews of sailing boats Acapella, Jonas and Helena we took a guided tour up to the top of the island. The jungle is dense and it was raining and hot, but we saw some green spotted frogs, some monkeys and beautiful butterflies. The green parrot was also there in abundance. The day ended with a boat trip (canoe) to the nearby village on the mainland. Here we were presented to the local congregation, celebrating the birth of a girl. The “Chichi”celebration lasted 3 days with a lot of home made sugarcane liquor. Very interesting but the tast of the liquor was not very good.

After 6 days at anchor without contact possibilities we took a small step to the village Ustupu, to buy a local sim card and vegetables. The water around Ustupu is very filthy, with a lot of rubbish dumped in the mangrove close by. The village however, was for us the nicest, with friendly people, dressed in the traditional way. Most houses were built traditionally, with palm leaves as roof and sides from  bamboo (we think). Small dirt roads meandered through the village (which is one of the biggest in San Blas) and everything was clean with flowers and colourful bushes in the small gardens. We managed to buy a Digicel card in one of the huts, but the coverage was poor.

We wanted to see the pristine waters of San Blas that we had read about with possibility to snorkel, so we moved on to an uninhabited island called Mono Island.  Water still dark and visibility low, made it risky to enter the anchorage. The charts were not precise (we were on land some of the time) and the visibility was not good for eyeball navigation, so finding our path in was difficult. We had the same problems coming out, even if we then had the important Bauhaus charts on the computer. The anchorage was OK with good holding, but there was hardly any life to be seen in the water or on land. No birds and the coral reefs seemed to be in poor shape.

To be able to bunker more food and beer we visited another village, the Nargana, which is one of the islands which has abandoned the old traditions. Most of the houses were built in concrete with steel roofs, and they looked a bit worn compared to the “straw huts” we saw in the previous villages. However we managed to get some vegetables etc and set out for the pristine water in Holandes Cays. Very clear water, with good anchoring and a lot of fellow yachties. Potluck on the beach and some cleaning of the hull. We had some difficulties with the wind, stirring up the sand, so no snorkelling. But, we saw Eagle Rays both from the boat and the dinghy. We anchored both in the “Swimming Pool” and in the “Bath tub”.

After a short stop in Chichime Cays, we have now finally left San Blas and checked in to Panama. Staying in Linton Bay for New Year. Next steps are administration for the Panama Canal and sailing to Boca del Toro, but we don’t know in which order yet. A lot depends on the information of timing that we need from the Agent that will do the paperwork for us.

We wish you all a Happy New Year.

Sailing Letter Nov 2016: Curacao – Göteborg – St:a Martha (Colombia)

After some time in Spanish Water (Curacao) doing “nothing”, we got ourselves a busy schedule. The boat was moved to the Willemstad marina and hoisted the second week of October. We checked all through-hull-fittings, the toilet pipes and the exterior. The copper coat is still OK, so we had it rubbed by the marina people, the same with the polishing of the hull. Seeing a lot of barnacles on the bow-thruster blades and the propeller, we removed all old antifoul painting from them. Hopefully easier to scrub and keep clean.  Since all work had to be done in +34 degrees heat, with maximum humidity, we decided to stay in a hotel during the time the boat was on the hard. It turned out to be a really good idea, and we maximized the use of the bath tub and air-condition.

Oct.22 we took the plane back to Sweden: before going through the Panama-canal, we felt it was a good idea to visit our friends and family. We also needed to renew passports and buy some stuff for the boat. The 2 weeks were hectic. We drew 2000 km between Göteborg-Stockholm-Trollhättan and Uppsala. Managed to visit all relatives and most of the friends from the Långedrag Marina (GKSS) and some ex-working colleagues. Most of the time Sweden was sunny and beautifully coloured in green-yellow-red. Only on the last 2 days it showed the reason why we went sailing: grey colours, ice-cold and snow. We came back to Curacao with our bags full with necessary stuff, launched the boat, stocked up with groceries and set sail for Colombia.

Nov.12 we arrived in Santa Martha, after a good sailing with OK winds and only a little use of the engine. The marina in St:a Martha is relatively new and rather sheltered with finger pontoons, good shower and laundry facilities and very friendly people. Even if the city is big ( 1,4 mil. people) you have the feeling of a smaller town, since the marina is close to the old centre and the city is more or less divided in 2 parts, with a mountain ridge in between. We felt relatively safe walking around on the narrow chaotic streets, enjoying the favourable prices in bars and restaurants and markets. We got some very nice Cheviche (marinated seafood) and tested some other Columbian food. Buying fresh pineapple or mango from the small moveable selling stores at the streets, was cheap and good.

Together with our Dutch friends we took the plane to Bogota for a 3 day stay. The capital was really to our liking. We stayed at a hotel right in the centre of the old town, with all the narrow uphill/downhill streets to walk and enjoy the views. As Peter mentioned in the blog, we visited the Gold Museum, a truly fantastic place with millions of gold pieces and clay statues and pots to show from the Indian era.  The city has 9mil. inhabitants and it is growing fast. We saw a figure of 250.000 inhabitants in the beginning of the 1900, so the growth is enormous! The streets are packed with cars, but on Sundays many streets are closed and could be used for bicycling, jogging and walking. Bogota is situated on 2600 m in the middle of the country. It is rather cold and rainy. Both Peter and I felt some headache from the altitude. On the other side of the ridge, which has 2 peaks of 5000 meter, the Amazone river begins. On the western side you will find the 3:rd largest river of northern South America, the Magdalena River floating out in the Caribic sea, bringing with it huge logs and other debris that forces you to have good watch when sailing.

All in all we liked Colombia very much. Friendly people, nice music, especially on Tuesdays in the city centre of St Martha and good weather. Last night Peter and I ended up in a nice pub with live music (unplugged traditional and rap music )and very good food, so the memory of Columbia will be very positive.

Santa Marta och Bogota


Vi har nu varit i Colombia 5 dagar som varit minst sagt intensiva. Vårt intryck efter denna korta tid är mycket positiv. Vi har tecknat en månads vistelse i Marina Santa Marta, en ny marina med mycket hjälpsam personal och bra priser eftersom de erbjuder 35 % rabatt. Colombia har ett gammalt rykte om att vara farligt med korruption, narkotika handel, kidnappningar mm. Säkerheten de senaste fem åren har dock förbättrats rejält. Ett avtal mellan regering och gerillagrupper är på plats och väntar på en ny folkomröstning. Men givetvis finns det områden som definitivt är farliga för turister. Med sunt förnuft kommer man lång vad gäller säkerhet, inga sena promenader på ensliga gator, fixa småpengar så de är redo i fickan, bläddra inte bland klämmor med 50,000 Peso sedlar, osv.

På tal om pengar så kan vi göra lite reklam för seglare som är i östra Karibien och ABC öarna. Taxi inom Santa Marta kostar runt 18 – 30 Sek. En enkel trerätters lunch med dryck mellan 30-40 Sek, osv. Skön omväxling. Med på överseglingen från Curaçao var Nanny med Liv och Magnus ombord.

I Torsdags flög vi inrikes till huvudstaden Bogotà för en tredagars minisemester. Vi fick sällskap av våra goda holländska vänner på båtarna Acapella, Helena och Jonas. Bogotà är en rejält stor stad, mellan 8 och 10 miljoner invånare och ligger på 2700 meters höjd. Faktiskt ganska kyligt på kvällar och morgnar.  Hittills har vi hunnit med ett otroligt häftigt besök på Guld museet som visar att Conquistadorerna inte fick med sig allt guld, tack och lov. Igår blev jag (Peter) även uppvaktad på min födelsedag med Holländsk sång och en mängd presenter. Vill oxå tacka en massa Facebook kompisar som skickat gratulationer. Det värmer!

Arrival in Colombia

Coastal mountains near Santa Marta, Colombia. Snow capped peaks of more than 5700 meters (covered by clouds) in the background.

We  had two wonderful but hectic weeks in Sweden and met family, friends and ex working
colleagues in Göteborg, Trollhättan, Stockholm and Uppsala. The weather was a perfect Autumn experience with all shades of yellow – red and green on the trees. The day we left for Curacao the weather changed dramatically with plenty of snow and a chilling – 5 degrees. Back in Curacao we worked a couple of days in the intense heat to get TinaP back in the water, bunker food and drinks and clear out.

After 54 hours sail we have now arrived in Santa Marta, Colombia. Adjusting to a long haul sail after close to 6 months anchoring in Bonaire and Curaçao took a while. The route passes close by an infamous headland where depths of more than 2000 meters change to less than hundreds of meters in no more than a couple of km’s. With a fetch of more than 500 nautical miles, and swell and/or strong winds, this route can quickly turn into extreme breaking waves that are dangerous to sailors. We choose a departure from Curaçao that promised no more than 20 knots average winds, and the forecast was accurate. Not covered in the forecast was thunderstorms lingering along the last 24 hours of the sail. The thunder didn’t bring any strong winds, but the constant lightning, although at a large distance did get on our nerves. A Swedish sailor got unlucky a week ago in Bonaire with secondary lightning damage (a catamaran got direct hit close by), resulting in severe and costly damage. It seems thunderstorms and lightning is a common theme in these areas at least this time of the year.

What made this sail special was the spectacular coastal scenery. Close to Santa Marta are the 5700 meter peaks of Sierra Nevada Santa Marta, the world’s highest coastal mountains. As we tried to get some photos of these impressive mountain peaks, a large school of Atlantic Spotted Dolphins greeted us to Colombia. Never fails to make us happy and appreciate the fantastic nature we are able to enjoy.Here is a short clip of these lovely animals.

Now our plan is to spend a month in Santa Marta. Besides enjoying the plentiful grocery markets and abundance of wildlife we plan to make Ciudad Perdida, “The Lost City” hike. The hike is a 4 to 6 day steep walk to the ancient, 5th century AD ruins of an outstanding civilization. This hike rivals the more well known Machu Picchu ruins in Peru. We also plan to make a 2 day excursion of Cartagena.

As I am writing this, at around 5 am local time (UTC -5), loud music starts to play from a nearby parking lot. It seems a large crowd of sporty Colombians are gathered for a bicycle race – of course with very loud music! Feels like we are back in Spain…

Late Autumn in Sweden

We have now spent a busy week meeting family and friends and buying everything imaginable to bring back to Curacao. We have enjoyed eating typical Swedish meals that we have talked about the last year or so. Sweden this time of year has been very nice with extraordinary lovely colours. At Stina’s newly bought “Mansion” (Eva’s sisters place in Uppsala) Peter managed to beat the fishing record, a 1,460 kg Pike (previous record was 1,450 kg) :-).


TinaP in good shape


Our “to do list” on TinaP is now ticked off. Only job left to do is to “activate” the Copper Coat surface, meaning lightly wet sanding with 350 paper to make the copper oxide actively working again. This needs to be done as close as possible to launch. At the Curacao Marine we have had very friendly and good service.  Here we also met several Swedish sailors (Hakuna Matata, Loupan and Bijou). The final work last two days has been to  thoroughly clean all inside surfaces with vinegar to minimize the risk for mildew.Tomorrow we will take off for 2 weeks in Sweden. Our schedule will be tight but we hope to see as many old friends as possible.

Första Marinan sedan April

Blivande Tropiska Stormen / Orkanen “Matthew” närmar sig och även om dess troliga bana har förskjututs något åt norr beräknas den passera norr om Curacao på bara ett 50 tal sjömil. Efter att ha kollat upp den enda marinan som har ett fåtal gästplatser igår så tog vi beslutet att boka en vecka på Seru Boca Marina och runt lunchtid idag så ligger vi i ett relativt tryggt förvar i väntan på stormen. Senast vi låg i en marina var i Martinique för ca 5 månader sedan. Totalt har vi legat ca 14 dagar i marinor sedan nyår. Det kändes ovant att plocka fram fendrar, förtöjningslinor osv. Marinan är av kategorin lyxmarinor och kostar ungefär som i södra Spanien. Massor av personal, bra service. Enda nackdelen är att vi nu ligger i södra delen av Spanish Water, dvs en kort tur med båten från vår ankringsplats hit till marinan motsvarar ca 2o km med bil. Under morgondagen börjar vi vår rutin för stormförtöjning. 32 mm polyprop förtöjningslinor, nedplockning av segelsäck, delar av vindgeneratorn, ev demontering av solceller, surrning av jollen på däck får vänta till sista minuten eftersom vi behöver den för transporter. Vi håller tummarna för att lågtrycket trots allt viker av mot nordväst.

Nyttig vind, onyttig vind

Alpha++ hanne. Militant Vegan

Veckan som varit har kännetecknats av trasiga prylar. Riktigt sorgligt blev det i Måndags. Vaknade till vacker fågelsång. När jag (Peter) öppnade luckan till sittbrunnen skrämdejag fågeln (Troupial) så den flög in i vindgeneratorn. Fågeln dog tråkigt nog vilket även vindgeneratorn gjorde. Behövde ändå byta lager i den 5 år gamla Silentwind generatorn och vi hade bestämt att köpa en som reserv i Sverige. Kylen gav upp och det visade sig efter en massa felsökning vara ett relä som hade fått värmeslag. Nu fixat så vi har en fungerande kyl, dessutom med optimal fyllning av kylmedel. Vi har dock beställt en komplett kyl alt. frys anläggning utifall att vi får problem längre fram.

Blivande stormen/orkanen Matthew. Prognosticerad bana 5 dygn framåt.

Fokus sedan igår är dock på mer livsviktiga saker. Blivande Stormen/Orkanen “Matthew” har tyvärr siktat in sig på en sydlig bana som, om prognosen håller, passerar strax norr om ABC öarna på Torsdag. Fortfarande ca 1000 nm ost om Trinidad så mycket kan hända. Lågtrycket håller mycket hög fart (20-25 mph) vilket lär innebära att den “vertikala skorstenen”  blåser sönder och minskar risken för en riktigt kraftig orkan. I vilket fall så har vi börjat fundera på Plan B. Det finns en marina som troligen innebär bra skydd för de kraftiga västvindar som väntas. Vi tar bilen dit i morgon och inspekterar. Marinor kan innebära en falsk trygghet.  Dock är vi ödmjuka, vi har legat för ankar vid ca 40 knop medelvind, inte mer.

Upp på land, hemresa, framtida planer…

Vi har nu bott in oss i Spanish Water, Curacao, dit vi ankom för tre veckor sedan. Trevliga båtgrannar, majoriteten Holländare, sociala aktiviteter och smidig service med gratisbuss till matbutiker och skeppshandlare. I Bonaire låg vi på boj eftersom ankring var förbjuden runt hela ön och betalade för det USD 10 per dygn, här i Spanish Water ligger vi för ankar och betalar samma summa för tre månader. Acceptabelt pris!

Idag har vi hyrt en bil för en månad, vi behöver transportera segel för lagning, fylla gasolflaskor, dyktuber, fixa allehanda prylar till båten. Annars fungerar lokalbussen in till huvudorten Willemstadt utmärkt – ca trettio minuter med wifi och luftkonditionering, pris 1.7 NAF vilket motsvarar ca 7 SEK!  Den 14 Oktober har vi reserverat lyft av båten på Curacao marina. Vi räknar med begränsat jobb, några byten av genomföringar, högtryckstvätt av botten (vår Coppercoat fungerar utmärkt), polering och vaxning och byte av anoder.

Efter en vecka på land lämnar vi båten i marinan och flyger till Sverige för två veckor. Ska bli skönt att träffa familj och vänner samt fixa en del inköp som behöver göras inför vår nästa etapp.

The label reads “Kokomber Chiki”. In the age of Google you expect instant translation of any language. Well, not Papiamentu. Our guess these veggies belong to the Cucumber family

Vår vana trogen har vi nu radikalt ändrat våra planer (igen). Istället för att vänta till December för att undvika orkansäsongen och segling till Jamaica och Kuba siktar vi nu på att segla till Colombia i mitten av November. Säkerhetsläget i de områden vi besöker bedöms vara mycket stabilt och om allt går i lås har i Oktober en varaktig fredsplan avslutat ett 50 årigt inbördeskrig som skördat lika många liv som tragedin som ännu pågår i Syrien. I Colombia ligger vi troligen enbart i marinor; Santa Marta och Cartagena.  Vi hoppas göra några resor/hikes inåt landet, bla “The Lost City” (sp Ciudad Perdida), som är Colombias svar på Peru’s Machu Picchu.  I mitten av December seglar vi vidare till Panama för att tillbringa jul och nyår i San Blas arkipelagen med passage av Panama kanalen i Februari. Som vanligt, planer är till för att ändras, så vi får se var vi hamnar till slut.

S/Y Tina Princess

A Scandinavian liveaboard blog

Yacht Mollymawk

The cruising log of the good ship Mollymawk

Pitland Studio

Painting, Sculpture and Photography

WIN2WIN op herhaling

Verslag van het tweede rondje Atlantic en een hoop technische informatie

Astrolabe Sailing

Sailing, yachts, adventure and sailing around the world!

Bailey Boat Cat

Adventures of a feline afloat!


Two Bikers One World

LEANNE COLE Photography

Fine Art Photographer ~ Daring to be Different

Where's my backpack?

Romancing the planet; a love affair with travel.

%d bloggers like this: