Skip to content

Framme i Sydafrika

Först några bilder vi missade att lägga ut från Madagaskar:

Även om det är ca 600 nm tills vi är tillbaka i Atlanten, tycker vi nog att vi kan fira att vi har korsat Indiska Oceanen. Med ca 1000 sjömils tillägg då vi lade till rundningen av Madagaskar blev det totalt ca 5500 nm från Sumatra till Sydafrika. Indiska Oceanen är definitivt kämpigare seglingsmässigt än både Atlanten och Stilla Havet. Anledningen är lite starkare vindar men framför allt en konstant dykning som oftast inte följer den SO passadvinden. Våghöjden är nog i snitt 3 meter exkl dyning vilket gör att en liten besättning blir ganska sliten och båtutrustning går sönder. Sista etappen från Madagaskar till Sydafrika blev spännande. Agulhas strömmen som är en sydgående ström som startar i Mocambique kanalen och följer Sydafrikas Östra kust kräver planering. Den är den havsström med högst flöde i världen, ca 4 ggr kraftigare än Golfströmmen. Sydlig vind river snabbt upp hög brytande sjö, mer än 20 meters vågor är inte ovanligt och även stora fartyg undviker noga att befinna sig på fel plats. Efter ca 5 dygns ankring på sandön Bazaruto för att vänta ut en sydlig kuling fick vi 4 dygn med mestadels svaga nord och östliga vindar.

Sedan några dagar ligger vi nu i Richards Bay, Sydafrika. Vädret varierar mellan 33 och 18 C och mestadels vind runt 30 knop eller mer. Vi ligger vid den allmänna kajen och ligger gratis 30 dagar med fri el och vatten. Paradoxalt nog ligger vi mer skyddat än vid de bägge privata Marinor som finns här. Konstigt nog har dessa enbart flytbryggor förankrade med kätting i bojfästen. Med upp till ett par meters tidvatten blir det ganska vingligt och bägge marinorna får ofta skador i samband med stormar. Att vi är i Afrika märks tydligt. Hamnområdet har ca 100 apor som springer runt på kajerna. Flodhästar sägs ha tagit en tur från närliggande flod och parkerat något hundratal meter från oss och betat på botten. Sötvattenskrodiler lär finnas i floden och kommer ibland fram till en av marinorna.
Nästa vecka gör vi en dagsutflykt till ett av viltreservaten i närheten. “Big five” skall finnas på plats!

Mocambique

Efter ca fem dygn och 800 sjömil i variabla vindar tog vi beslutet att mellanlanda på ön Bazaruto, Mocambique. Vi utnyttjar Des Cason, en mycket erfaren sydafrikansk seglare som hjälper till med väderprognoser och allmänna råd för det 100 tal seglare som angör Sydafrika från Madagaskar och Mauritius, resp Reunion. Ett djupt lågtryck går snabbt norrut längs Sydafrikas och Mocambiques kust med start Lördag. Vi märker att säsongen för angöring av Sydafrika har anlänt, här ligger ca 25 båtar i avvaktan på bra seglingsförhållanden, några har varit inblåsta länge. Troligen blir vi kvar en vecka i avvaktan på östliga eller nordöstliga vindar. Att segla söderut med sydliga vindar är i princip omöjligt på de starka strömmarna som följer kusten söderut. Imorgon hoppas vi komma iland för att köpa lite mat och ev diesel. Ön är en hög sandö och vattnet är kristallklart, ska bli skönt att sträcka på benen.

Peter & Eva

Sent from Iridium Mail & Web.

It’s time for Africa

Vår tid i Madagaskar håller tyvärr på att ta slut. Vilket äventyr! Har svårt att tro att något på vår 4,5 års långsegling slår alla våra intryck de sista 4 veckorna. Seglade igår ca 50 nm med fin vind till Bay Moramba.Vid tre tillfällen hade vi närgångna, ca 10-15 meter stora knölvalar. Första tillfället korsade två vuxna valar vår kurs ca 10 meter framför vår stäv. Liten hjärtattack. 10 minuter senare hör jag en utandning 5 meter från vår babordssida. 15 minuter senare ett “breach” dvs valen reser sig minst 10 meter från ytan och landar med ett våldsamt plask. Otroligt mäktig upplevelse. Bay Moramba är en välkommen, skyddad ankring i ett floddelta, totalt lugnt vatten. Föregående ankringsvik var motsatsen dvs halvmeter vågor och dyning tvärs båten med plus/minus 20 graders rullning sida till sida.

Vi är nu tillbaka i de mycket fattiga delarna av Madagaskar. Byborna är mer intresserade av att byta till sig saker än pengar. Några tjejer bytte ett par mangos mot t-shirts. Fiske drag och krokar byts mot lime och grönsaker. Byborna bor i enkla hus/hyddor av palmblad. På land växer vackra Baobab träd. Lemurer hoppar runt på träden. Återigen, Madaskar, trots fattigdomen, är en fantastisk upplevelse.

Vi planerar nu för den sista delen av vår segling över Indiska Oceanen. Eftersom vi lämnar den stabila om än tuffa passadvinden och får normala lågtrycksvindar, och dessa förstärks kraftigt från sydliga stormar i sydligare vatten är resterande ca 1400 nm till första sydafrikanska hamn oftast jobbig. Kan vi gå utan stopp i Mocambique så är det att föredra, dels pga att vi riskerar att “fastna” pga av väntan på bra vindar, dels på jobbiga myndigheter.

Internet här är halvdåligt eller obefintlig så vi hör av oss när vi kan (denna uppdatering via satellit). Vi är 10 båtar här, 15 som väntar längre ner på passage och ca 10 till på väg, så vi försöker hålla ihop.

Sent from Iridium Mail & Web.

Nosy Komba aka Lemur Island

Av seglarvänner hade vi hört att ett besök på Nosy Komba (och byn Ampangorionuna) var rekommenderat. Visserligen fick vi ganska jobbiga vågor när sjöbrisen dog ut och dyningen kom in ungefär kl 2 på natten, men det var det värt!  Byn är fantastiskt mysig och är en kontrast mot de bägge större städerna/byarna i Nosy Be. Inga vägar. Byborna lever relativt gott på turister från fastlandet och Hell Ville samt fiske. Överallt fanns det fantastiska broderade bordsdukar och otroligt vackra träsniderier til salu. När vi ibland köper något minne från en plats så vill vi vara garanterade att de är tillverkade lokalt. Vi köpte bl a en knölval snidad i materialet Pallisander. Pappan till vår guide hade gjort detta vackra föremål. Nära byn finns ett litet enkelt naturreservat med Lemurer, en Boaorm och diverse landsköldpaddor. En upplevelse att få komma nära dessa djur.

A few pics from lovely Nosy Be area

A blog update from the Nosy Be area, NW Madagascar. We thank all cruising friends who made us change our minds and get to this “hidden gem”. Besides a wonderful wildlife under and over water, the people of Madagascar are so lovely. We feel we need to offload a few pics that hopefully give you a flavor of this area. The colorful pics are from the “Donia”, an annual festivity with dance and music arranged here in Hell Ville, main village of Nosy BE, since 25 years. As you can see streets are crowded. Claims to be the biggest such “carnival” of  South Indian Ocean.

 

 

 

 

 

 

 

 

Kan det bli bättre

 

David Attenborough har vari

t här före oss. Vi förstår varför! Madaskar överträffar alla förväntningar. Vi älskar djur och natur och här har vi blivit rejält bortskämda. För att ta det från början – Plan A var att stanna i Reunion och avvakta en lämplig väderlucka för de ca 1200 nm segling direkt till sydafrika.  Visserligen njöt vi av det franska köket och en relativt välsorterad butik med båtprylar. Dock insåg vi snabbt att 1) Reunion är svindyrt, 2) Byn/Staden där vi låg, Le Port, var av typen ”byn som gud glömde”, dvs urtrist. Tänk – 240 SEK pp för en klassisk ”skosula med frite” inklusive arrogant garcon.
Nåväl, i takt med alla positiva rapporter från diverse seglarkompisar, så valde vi efter tre veckor att checka ut och segla runt nordspetsen på Madaskar, ca 700 nm. Sm vanligt så var sjön ganska bråkig men vi hade vind och ström med oss. Rundningen av Cap d’Ambre som kan bli extra jobbig pga att vinden accelerar runt udden och diverse starka strömmar fixade vi galant och efter 4 dygn angjorde vi ”The Chatedral”, en ganska utsatt men vacker ankringsvik just runt nordspetsen. Efter en blåsig och rullig natt seglade vi ca 30 nm söderut till Nosy Mitsio. Snabbt fick vi flashbacks från Panama / San Blas. Små brädhögar till kanoter med utriggare och hoplappade lakan till segel kom fram och undrade om vi ville idka ”trading”, två fiskekrokar mot en klase bananer, några simfenor mot något  kilo hummer, osv. Höjdpunkten i Nosy Mitsio var ”Manta Rey” (Djävulsrocka) som patrullerade stränderna, ca 2-3 meter breda.

Efter Nosy Mitsio seglade vi vidare ca 30 nm till Nosy Sakatia. På vägen passerad vi ca 10 Knölvalar, vanligtvis en fullvuxen 12-15 m mamma med en ”kalv”. Födelsevikten är ca ett ton. En fullvuxen knölval blir ca 15 meter lång och kan väga upp till 30 ton. Otroligt imponerande skådespel på riktigt nära håll när de fullvuxna valarna ”breachar” dvs lyfter 2/3 av kroppen över ytan och gör ett mega plask när de landar. Man hör plasket och även blåsljuden när de andas på säker en kilometers avstånd. Mäktigt.  Varje morgon mellan 6-8 så patrullerade ett par knölvalar in mellan båtarna och tyvärr missade vi ett tillfälle eftersom vi var upptagna med båtjobb när ett par valar passerade bara 10 meter från vår båt.

Efter några magiska dygn i Sakatia så ankrade vi i Hell Ville, centrum för turismen i denna del av Madagaskar.  Kontrasten mor Sakatia är enorm. Massor av människor som alla vill sälja något, ta hand om jollen, erbjuda någon tjänst och givetvis tigga. Vi är lite luttrade av åren i Indonesien men kontrasten är brutal jämfört med t ex Reunin och Mauritius. Korruptionen är ett genomgående tema hos myndigheterna. Samtidigt inser vi att Madagaskar är ett av jordens fattigaste länder, tycker dock det vore bättre att de pengar vi lägger på byråkrati kunde läggas direkt på de som behöver det mest snarare än på en fet polis med stämpel. Som vanligt efter ett par timmar har vi vant oss vi kaoset. Ismail och Flora vakar över vår jolle och kan fixa diverse, dvs 300 liter diesel, tvätt,vatten och diverse annat för en rimlig peng. Marknaden är som vanligt ett skådespel. Bland alla ”tuk tuk’s”  finns oxar och Zebu’s (vattenbufflar).  Kött och fisk/skaldjursavdelningen är inget för kräsmagade. Otrolig stank och ca 3 trillioner flugor i 32 gradig värme.  Ett äventyr och ärligt talat så är dessa platser mer minnesvärda än t ex superorganiserde ställen som Singapore. Tilläggas skall att att befolkningen är betydligt bättre klädda och friserade än oss.

 

Nu, tillbaka i Nosy Sakatia har vi förmånen att se knölvalar varje morgon, snorkla med stora sköldpaddor och äta gott i liten beach restaurant med våra vänner från Farr Flyer.

Peter och Eva, Nosy Sakatia

Madagaskar

Otroligt häftigt! Av och till har vi sett val på avstånd. De senaste dygnen har vi sett mängder sedan vi passerade norra Madagaskar för ett par dagar sedan. Vi har lärt oss begrepp som “breaching” dvs när valen reser sig kanske 10 meter över vattenytan och landar med ett jätteplask. “Flip bashing” är när den använder bröstfenorna för att slå i vattnet och bedöva småfisk. Fenorna är säkert 3-4 meter långa! Dessa 12-15 meter långa och 25-30 ton tunga däggdjur är knölvalar.

Vi ligger nu tryggt ankrade i Nosy Mitsio i nordvästra Madagaskar. Super klart vatten (som numera blivit 5 grader varmare än i Mauritius/Reunion) och förutom valar är det gott om bl a fregattfåglar, diverse tärnor och sulor. Madagaskar tillhör de fattigaste länderna i världen. Några fiskare har snickrat ihop enkla utriggarkanoter med segel bestående av lite rissäckar, badlakan och annat. Vi har återförenats med Farr Flyer och 5 andra båtar som vi umgåtts med sedan Malaysia. Vi har lagt en beställning ett par kilo hummer och bläckfisk hos några driftiga fiskare. Får se om det blir någon utdelning. l

Sent from Iridium Mail & Web.

Ce sont les marins suédois – It’s the Swedish sailors!

Imorgon kommer tull och gränspolis till vår båt som sedan tre veckor ligger i Darse Titan, Le Port, för att klarera ut oss från Reunion. Som i alla franska hamnar och kolonier är det en supersmidig process. Framförallt för oss EU medborgare. Våra två år gamla pass har inte mycket plats kvar för visa och stämplar. Vår tid på denna lilla ö (80 km i diameter) har varit mycket behaglig. Tyvärr har mycket tid gått åt diverse båtprojekt så förutom några bussturer längs kusten har vi inte sett mycket. Men det vi sett har varit sevärt. Landskapet påminner om alperna med små byar som klänger sig fast på branta bergssidor med gröna ytor. Mycket här på Reunion är dramatiskt. Regelbundet bestämmer sig en mycket aktiv vulkan för att spy ut lava och aska med påföljande evakuering av närliggande byar. Mascarenas, dit Reunion och Mauritius hör, har en hög frekvens av cykloner. Sydöstra Reunion har ett svårslaget världsrekord i regnmängd, 6000 mm per år, varav 3000 mm på 48 timmar i samband med orkan. Förutom två stränder med hajnät råder tråkigt nog bad-/surfförbud på resten av kuststräckan pga frekvensen av tragiska angrepp av framförallt tjurhaj. Begripligt då under de senaste fem åren har 20 % av antalet dödliga incidenter pga haj inträffat på denna lilla ö. Forskarna har ännu ingen förklaring till orsaken.

Nog med tråkigheter. Till behagligheterna hör fransosernas förkärlek till livets goda.  Färska, nygräddade baguetter.  God Rhum agriculture med diverse inläggningar (rom med persika, jordgubbe, päron etc.).  Goda ostar och en fin marknad för frukt & grönt. Artiga medmänniskor, alla hälsar och många tar i hand. Överallt välnärda, snälla hundar vilda och tama. Dock noterar vi ett ”all time high” vad gäller kostnader. En standard lunch kostar mellan 190-230 SEK per person. Även om vår svenska valuta hade värderats  mer rimligt än idag så påminner priserna mycket om Norge.

Imorgon tar vi sikte mot Madagaskar, om vädret och sjön tillåter direkt till Nosy Be området, nordvästra Madagaskar, ca 750 sjömil. Vi har hittat ett ”väderfönster” för en rimligt ok passage av Cap d’Ambre, nordspetsen av Madaskar, ökänt för mycket vind och grov sjö.  Vi ser fram mot naturliv (inklusive bad och snorkling) och att se lemurer och knölval.

6 weeks in Mauritius

 

It is now late July 2018 and we are, time wise but not lengthwise, half way through the Indian Ocean. We will stay two more weeks in Mauritius, making it 2 weeks in Rodrigues and 2 months in Mauritius before we move to Reunion for the next stay. The challenge with the Indian Ocean is that you have to time it right. Not too early or too late leaving Asia and not too early or late leaving the Mascarenas for the final leg towards South Africa. We expect to reach Africa late October.

Staying in Rodrigues was nice, a small island with friendly people, as we have reported earlier. However for a stay of a couple of months we needed a bigger island and more to do. The anchorage at the top of the Mauritius Island, Grand Baie, is fantastic………when you finally get in there. It has a reef entrance and sand bars with approx. 3 meters at HW – if you can find it! Our charts just show deep blue (2 meters or less) and the sailing guide just mentions “keep in the middle”. We had as lowest 1,9 m on the sounder, but soft sand and a strong engine. When you are inside the bay it is 4-6 meters, flat and clean sand, i.e. perfect holding. For us sailors this is a perfect place. Bus to the (capital) city takes 30 minutes, supermarket close by the dingy dock, dingy docks and bars/restaurants around the bay, and other fellow yachtsmen to talk to. What we are missing is a basic chandler.

 

 

The climate is now a bit on the cooler side, with 25C during the day and 19C at night. The water temperature has gone from 32 C (Sumatra) to 23C, and the visibility is not really worth any snorkeling, at least not close to the shore or with the dinghy. We hear that it is better (or really good) further out, but then you have to go with the diving boats. We have rather strong and steady trade winds blowing, at least 20 knots on average, sometimes with gusts of 45. Almost every day we have a brief rain shower following the squalls passing by. The country side is green with sugar cane as the major crop. We have seen some interesting yellow birds (village weavers) that make fantastic nests in the trees close to the yacht club. Food is good and not very expensive, we find cheese, baguettes and meat to our liking, but as usual it is difficult to get hold of fish. We are eating Dholl Puri Roti, a pancake with strong sauce and vegetables, China town in Port Luis gives us good lunches, and the other day we were introduced to a black fungus that we later bought, dried, at the super market. Very tasty! Further; we are excessing in tomatoes, horseradish and radish, passion fruit and pomplemousse from the markets.

Mauritius has an aura of an exotic luxury since many years. Yes, here are many resorts and villas for rent that will stress your credit card. But it also has many treats for less demanding tourists like us and most of our fellow yachties. Compared to SE Asia it is on average twice as expensive but compared to northern Europe it is cheaper if you choose local food and services. The proximity to South Africa gives us some price worthy wines and meat products.

 

Två veckor på Maritius

“Mauritius was made first, and then heaven. Heaven was copied after Mauritius” (Mark Twain)

Nu är vi inne på tredje veckan här i Mauritius. Nästa vecka behöver vi förlänga vårt 30 dagars visum på immigrationsmyndigheten i huvudstaden Port Louis. Förutom en natt i Marina Coudan, för övrigt vårt första besök i en marina sedan Thailand i Mars ligger vi tryggt i en mycket skyddad ankarvik som heter Grand Baie. Betydligt mer skyddad än marinan i Port Louis. Har blivit temporära medlemmar i Grand Baie Yacht Club som ger oss möjlighet att parkera vår jolle, slänga skräp, tanka vatten (som vi dock producerar själva), använda toaletter och duschar. Utan kostnad, åtminstone de första 30 dagarna. Angöringen hit var dock ngt stressig. Vi visste att det var en grund “kanal” in till den stora vik som har ca 3-5 meters djup med perfekt sandbotten. Dock hade vi inte riktigt klart för oss exakt var kanalen låg förutom en ngt vag beskrivning i en segligsguide att “håll er i mitten”. Förmodligen höll vi oss inte i mitten, trots en timme innan högvatten så släpade vi oss igenom något femtiotal meter med 2.1 meters djup (och vårt djupgående är 2.2 m). Nåväl, vi får väl fråga någon på seglingsklubben om några lämpliga waypoints. Eller kanske Mauritius Coast Guard. Som enligt Wikipedia har 688 anställda och en otrolig mängd rib/båt/fartyg. Har lagt en hel del tid på att fylla i Mauritius Coast Guard blanketter här på Mauritius och Rodrigues. Måste vara svårt att fylla dagarna med något meningsfyllt.

Mauritius är ju en känd destination för lyxturism. Vi långseglare hör ju inte dit direkt. Kommer man från Indonesien får man ju en mindre hjärtatack om man får veta att lunchen kostar mer än 15 kronor. Har nu gradvis anpassat oss. Hellre än att anamma typiska turismenyer har vi lyckats få tag på bra grönsaker, frukt, kött och fisk för bra pris, dvs från att ha ätit “ute” i ett halvår så lagar vi nu det mesta ombord. Supermarketen är fantastisk med flera hyllor för ost, vin och charkvaror, någt vi inte är bortskämda med.
Om man vill köpa färdig mat är vår favorit sedan Rodrigues, Dholl Puri Roti, dvs grönsaksröra med en mycket stark och god chilisås i en wrap. Underbart gott och bra för budgeten, ca 3 kronor st. Två Roti räcker väl för att mätta två personer. Vi har också hittat vår favorit kinarestaurang där vi äter goda dim sum för en billig peng. En annan lyx är marknaden för grönsaker i Port Luis. Vi frossar just nu i tomater, rädisor och pomplemousse (en form av grapefrukt). Expressbussen in till stan kostar ca 9 kr per person och tar 35 minuter.
I dryckesväg dominerar ett stort utbud ganska dyra och (sorry men jag är ärlig) ganska dåliga importviner från Frankrike. Sydafrikanska har bättre kvalitet och ett ok pris, ungefär som i Sverige. Den dryck som förknippas med Mauritius är Rom. Hela ön har mängder med sockerrörs odlingar. Efter vårt halvår i Karibien och framförallt den fransk delen har vi saknat “Ti Punch”. Trots att Frankrike förlorade Mauritius till England redan för mer än 200 år sedan är de franska influenserna många. En nygräddag baguett är en mänsklig rättighet och förmodligen subventionerad (ca 1,4 SEK), alla pratar franska (även om Engelska formellt är huvudspråk), och som sagt “Ti Punch”, Pastis, Ricard etc. finns överallt.
För att sammanfatta, Marutius är en trevlig ö för seglare. Dessutom är klimatet perfekt för klena nordbor – 18-30 grader, god nattsömn och rimlig värme mitt på dan! Till skillnad från några av planetens dyraste resorts/hideaways häromkring lever vi ett gott liv för en rimlig slant. Enda minusposten är bristen på båtprylar. Vi lär få beställa ett nytt undervant och en ny gasfjäder för vår kick från Viking Yachting, vår pålitliga leverantör i Göteborg.
PS. Vi har hittat basilika på kruka!!! så förutom att vi har gjort en fin pesto, så har vi basilika på mackan och i alla andra maträtter som vi kan komma på.
%d bloggers like this: