Vidare västerut

Vi är nu medlemmar, i tur och ordning, i Svenska Kryssarklubben, Jorden Runt Seglar Klubben, Göteborgs Kungliga Segel Sällskap, Trans Ocean, Royal Suva Yacht Club och numera Muscet Cove Yacht Club. MCYC medlemskap gäller för livet ut! För ordningens skull kanske vi kan berätta att MCYC medlemskapet handlade om ca 5 USD pp och täcker parkering av jolle, omhändertagande av sopor, användning av ett trevligt BBQ ställe och givetvis dushar och toa. Prisvärt medlemskap mao.

Ännu ett medlemskap (på livstid!)

Visst blev jolleskyddet fint!

Ultra skyddad marina. Möjligen lite varmt utan vind…

Musket Cove var en trevlig bekantskap. Super skyddad lagun runt om, bra sandbotten på ca 17 meter, kanske inte superklart vatten men någon sjömil längre ut fanns det fina koraller. Majoriteten seglare här är Kiwi (Nya Zeeländare). Verkar som många har detta som årligt seglingsområde, ca 1300 nm från norra NZ. Behagligt klimat ca 4-5 månader varefter man seglar tillbaks i november under orkansäsongen. Många NZ båtar är genuint sjövärdiga Stål/Alu konstruktioner. Stadiga pilothouse, fast mantåg i 30 mm rör, rejäla ankardon, två eller tre försegel på rulle osv.

Cygnus Montanus, en 110 ft German Frer Design. Kul med en svensk flaggad super yacht bland alla BVI, Cayman Island flaggade. Carl-Henrik ombord och hälsade.

Efter några dagar i Musket Cove tog vi en kortare tur några timmar norrut. Har inte nämnt utmaningen med navigation: Navionicskorten vi använder till vår fasta plotter och vår tablet är trots 2017 års utgåva ca 0,1-0.3 nm felkalibrerade, ett antal grund saknas på kortet alt finns på kortet men saknas IRL. Mao ingen navigering utan dagsljus, polroidglasögon och helst middagstid och i ryggen. Många områden är markerade med ”Incomplete Survey”, i likhet med delar av Stockholms skärgård. Vi tog det lugnt och vackert och angjorde en skyddad ankarvik vid ön Mana Island. Jättestor lagun runtomskyddad med ett rev som vid LW spring var synligt i vattenbrynet. Perfekt djup och bottentyp, mjuk sand och ca 13 meter. En stor resort lade beslag på större delen av ön. Ca 150 bungalows och tyvärr lite för storskalig turism för vår smak. Dock fanns det även här en välkomstkommitté med sång och musikinstrument när färjan från Vitu Levu anlände. Som en bonus lyckades vi uppleva ett ”Turtle Release Party” vid stranden några hundra meter från vår ankarplats.  Det gällde en två år gammal Hawksbill Turtle som föds upp på Mana Island: honorna lägger äggen på stranden och äggen har kläckts efter ca 2 månader. Därefter väntar 2 år på land innan de är stora nog att släppas tillbaka till havet. Fantastisk att se dessa utrotningshotade djur få så mycket omvårdnad.

Turtle Release

Turtle Release

Nice Beach @Mana Island, Fiji

Hard to find but Tina P is the left hand boat in the Lagoon.

Efter några nätter ligger vi nu, fredag, i Saweni Bay och räknar med att lämna Fiji på tisdag om vädret tillåter. Vindarna har varit mycket svaga ungefär en vecka men det tycks som om SO passaden kommer tillbaks med 15-20 knop nästa vecka. Vi siktar mot Port Vila, Vanuatu (tidigare Nya Hebriderna), ca 500 nm västlig kurs. Efter bunkring och en kortare sightseeing seglar vi vidare till Papua Nya Guinea, Port Moresby, ca 1500 nm. Av en slump hittade vi ett ”Crusing Rally” som går mellan Cairns, Australien, och Port Moresby. Att ansluta sig låter väldigt bra, hjälp med admin vid inklarering, plats i marinan en vecka, gratis bränsle (!), välkomstmiddag mm, mm. Vi hoppar dock över omvägen via Australien och ansluter direkt till Port Moresby.