Skip to content

Mot Marquesas – Dag 6

Äntligen nådde vi sydost passaden efter 3 dygn. Underbart att kunna segla mot mål och med god fart. Vi har endast sett ett par fartyg/båtar via AIS signaler de senaste fem dagarna så det är inte trångt i dessa vatten. I natt, med ganska grov sjö och ca 12 m/s fick vi en “black-out”, dvs stora delar av elsystemet slogs ut, bl a Autopilot, instrument, osv. Lite stressigt att handstyra med ca 3 meters vågor medan felsökning pågick. Det visade sig att de nya batterier vi skaffade i Surinam inte var 100 % fastsatta. I den grova sjön lossnade en kabel till batteribanken från kabelskon. Enkelt att fixa en temporär lösning, men behöver fixas permanent, troligtvis i Papeete, Tahiti någon gång i Maj, Juni.

Annars allt väl från oss på position 8 grader syd, 97 grader väst. 2462 sjömil till Hiva Oa.

Mot Marquesas – Dag 2

Ett dygn sw från Galapagos. Blankvatten och motorgång enligt plan. Vi hoppas nå passadvinden om ytterligare ett och ett halvt dygn. Färden genom Galapagosarkipelagen var kantad med djur: stora sköldpaddor (lädersköldpadda tror vi), sjölejon, hoppande rockor, en haj och diverse fåglar. Nu, ett dygn senare har vi fortfarande Havslöpare och vita sulor i sikte. Vi ser en och annan sköldpadda och rockor. Peter såg t o m en stor knölval för några timmar sedan. Vinden är stick i stäv ca 1-3 knop så vi puttrar på i ekonomifart. Natten var lugn, med månsken och utan fiskebåtar. Hoppas det fortsätter så. Vi har just inte börjat fiska än, eftersom frysen är full, men om någon dag eller två kommer vi att försöka fånga ngt gott. Vi njuter, med var sin ljudbok och fin utsikt.

Panama summary

Panama exceeded our expectations!!!

We have now been in Panama since X-mas. We have seen the San Blas with all the old Indian villages steered by the chief and without any facilities (no internet, food, water, telephone coverage, etc.) We have visited the Bocas del Toro with nice anchorages, some facilities and more animals, and finally gone through the Panama Canal with all the hustles needed.

Tomorrow, Feb 27 we are checking out after almost 3 months in Panama, so what is our feeling for Panama…. We liked it a lot. The people have been friendly, the surroundings are different depending on where you are and the wild life is exceeding expectations. Bunkering is OK to do in Colon, but even better and cheaper in Panama City. To start from the beginning:

  • San Blas: we visited some villages where time has stopped. The woman is head of the family, which means that the men move to the woman’s village when marrying. The children get some education in the village, but have to move to ex. Panama City to get more education. At death the person is buried with his/her belongings, which prevents the relatives from fighting.

We, together with our Dutch friends, were invited to a girl´s birth party, which is celebrated for 3 days. We went by canoe, visited the longhouse where 3 chiefs were smoking something and looking into the spiritual world. We even tested the local drink which is chewed from sugar cane and mixed with coffee flavor.  After visiting 2 tribe villages and one, more secularized, village we motored to the outer islands and anchored on shallow ground in clear water (Holande Cays). The wind was strong so no snorkeling, unfortunately. But some nice canoeing.

  • 3 weeks later we set sail for Bocas del Toro west from the Panama Canal. First we passed the Puerto Lindo anchorage to clear in and get the sailing permit and then, after a celebrating Christmas together with the Swedish boats (Loupan and Hakuna Matata II), we set sail for the 150 NM to Bocas. It was totally different, more touristic, more mangrove islands and more animals. Unfortunately the water was murky and not inviting for snorkeling. But, the anchorages were superb, when we left the coral floor outside Bocas Town and moved to the mareas. You could choose a spot of your own with no people in sight. We saw a lot of birds and other animals and the surroundings were very green  due to some rain now and then.  Unfortunately only the main island at Bocas Town, had roads. The rest of the islands we visited were only reached from the sea.
  • First week of Feb we sailed back towards the Panama Canal, and made a stop in Portobelo before taking a berth in the Shelter Bay marina. As mentioned, we made a small visit to Portobelo on the way west a couple of weeks before (clearing in to Panama), but going by bus from the anchorage at Puerto Linton, the place looked bad. Lots of wrecks from the Hurricane Otto. Now, at anchor in the bay, the town made a much better appearance. We even managed to find a spot to snorkel, and found some nice monkeys in the trees surrounding the playa. The yachties were all gathered in a small bar, where I (Eva) could exchange books and we even managed to get some nice German beer thanks to the owner’s German background. The buses covering the area were nicely painted and looked like old American school busses.
  • Shelter Bay Marina in Colon: the marina was very pleasant, with good facilities even including a swimming pool. We also bunkered  a lot  of food for the future sailing to Marquesas. There was a free of charge bus leaving for the shopping mall every morning. Colon is a dangerous city in some areas, so you don’t  go anywhere without taxi. The malls are the only places that are OK. Feb 10-th we picked up Eva´s sister with husband, and made clear for the Panama Canal transit. Having made use of an Agent the technicalities were rather smooth.
  • After staying in Balboa Yacht club for 2 nights, we motored in flat water to Las Perlas. 8 days later we had seen some of the islands and a lot of animals. The snorkeling was OK but the visibility was not that good. Even so we liked the Perlas that gave us a possibility to show our relatives both places with nice houses for the rich as well as real genuine villages.


During the almost 3 months in Panama we have seen a lot of animals and fine nature, which is our main interest.

  • Puerto Lindo: Howler monkeys with kids
  • Bastimento ( Bocas el Toro): Capuchin monkey, dark with a blond head. Sloths, looks like worn blond whighs. With 2 or 3 toes. Very common but difficult to see. Red frogs, poisonous and indigenous to Bastimento Island. Took some time to find since they were 1 cm long! A well fed Boa Constrictor. It had sneaked in to a hen house and taken a hen. Melting the food made it impossible for him/her to get out of the henhouse. Cayman crocodile
  • Shelter Bay: together with Evas relatives we found Howler monkeys with kids, a raccoon like type of bear and a lot of birds
  • Las Perlas: rather low visibility in the water, but still a lot to see. Motoring from Panama City to Contadora we saw plenty of rays (sand colored). At the anchorage and while snorkeling we saw enormous schools of porcupine fish, 10 to 20 cm in size. They were following the current and just drifting by our ship. We came across a small shark (70 cm long). Sitting in a restaurant we saw an Agouti passing by. It is a rodent, a mixture between a rabbit and a rat, but moving like a rabbit. Enormous flocks of Pelicans and Cormorants. All in all an impressive wild life.
  • Don’t forget the green “stuff”: we like the enormous mass of trees and bushes, lianas etc. All the flowers. You really understand what the jungle / rainforest is like. We will miss that for sure.


Galapagos – arrival at San Cristobál

After a bit of struggle on the arrival day we finally got all green lights Tuesday. First impressions are very positive. The Island of San Cristobal is the capital of Galapagos, but still has no more than a couple of thousand inhabitants. Everywhere we go, even when staying in the boat, we experience the enormous  wealth of wildlife. The Islanders have understood the importance of keeping the animals at the center. Even though I imagine the hundreds of sealions occupying many of the benches at the seaside boulevard can make you a bit tired of the smell, they are one important feature why tourists come hear from all around the world. Looking at books listing animals present on these islands gives you even more reasons to be here.

We have a 90 day visa but will more likely stay no more that two to three weeks, more because of spending enough time in central and eastern Pacific before hurricane season than because of getting tired of this beautiful archipelago.


Mot Galapagos – Dygn 5

Fortfarande lätta vindar och 1.5 knop medström, omöjligt att segla så motorn får jobba. Vi är glada för våra relativt stora tankar som ger oss ungefär 1000 sjömils räckvidd om vi kör på ekonomifart. Det märks tydligt att vi är i mycket fiskrika vatten. Sista dygnet har vi sett meterstora sköldpaddor som var i full fart med att para sig (!), en stor haj, ett antal stora späckhuggare, många olika arter delfiner, flygfisk och jagande tonfisk.

Vi har nu ca 80 sjömil kvar och hoppas ankra upp vid ön San Cristóbal på Måndag eftermiddag efter 6 dygn. Vi har det bra och sysselsätter oss med diverse ljudböcker (Tack Liv och Magnus på Nanny), god mat, mestadels olika varianter på tonfisk och diverse projekt förutom spaning på djurlivet. Innan vi lämnade Panama City tänkte vi göra rent botten på båten med tanke på de strikta kraven på Galapagos. Dock var det noll siktdjup så vi avvaktade tills bättre sikt närmare Galapagos. Idag jobbadevi ca 2 timmar med dykutrustning och snorkel på 2700 meter djup. Lite kusligt men vi slapp hajar och hoppas nu att botten är tillräckligt ren.

I kväll passerar vi ekvatorn, för tredje gången med egen båt! Som vanligt blir det en skvätt rom till neptun, lite till kölsvinet och ett litet glas till oss!

Hälsningar rån SY Tinaprincess

Mot Galapagos – Dygn 3

Hälften kvar (ca 450 sjömil) till Cristóbal. Sista dygnet mestadels för motor pga svaga vindar. Passerade några grunda partier på endast hundra meters djup mitt i huvudsaklingen 3000-4000 metrs djup. Mycket fisk i vattnet men vi fick tillräckligt med tonfisk för 8 middagar igår och får inte in mer i den proppfulla frysen. Hoppas på lite mer vind senare idag än de 2-3 m/s läns som vi har nu. Delfiner lekte runt stäven i morse:) Peter&Eva
SY Tinaprincess

Mot Galapagos – Dygn 1

Under kvällspassen på längre seglingar, när kroppen vant sig vid gungandet, slamret, kan man lätt bli filosofisk. Vad gör fjärilar ute på öppet hav? Varför tycks vissa fiskebåtar sikta in sig på vår båt? Varför använder man fortfarande feta datorer med Windows? Osv. Nu har vi avverkat ett drygt dygn av ca 6 på väg till Galapagos. Svindlande tanke att få se allt djurliv trots att det är väldigt kommersiellt nu för tiden. Vi har haft mestadels god segling, läns med spirad genua och stundtals upp till 2,5 knop medström så här långt. Väderrapporten tycks utlova svaga vindar de sista 2 till tre dygnen tyvärr. Fiskelyckan har varit god, en två kilos gulfenad tonfisk och en tre kilos för oss ny bekantskap, kanske en spansk makrill. Vi har fått oplanerat sällskap av den svenska segelbåten Atla som även de är på väg till San Cristóbal, Galapagos. Trevligt att byta några ord då och då på radion. Så småningom korsar vi Humboldt strömmen me d kallt
och näringsrikt vatten. Ska bli intressant och se om vi kan se några valar. Såg ett par troliga knölvalar på långt avstånd för en vecka sedan. Peter och Eva
SY Tinaprincess

Stilla Havet

Sedan några dagar är vi i Stilla Havet! Efter Bocas del Toro spenderade vi ca tre veckor i området runt Colon där Panama kanalen börjar i Karibien. Massor med tid har gått åt till bunkring av förnödenheter och diverse båtprojekt. Vi plockade även upp vår “crew” Marie och Crister som hänger med några veckor. Genom åren har vi blivit vana kanal seglare, Göta Kanal, Kiel Kanalen, Caledonia Canal osv. Panama kanalen är i teorin en enkel passage, 6 slussar och 48 sjömil passage. Dock är den stora skillnaden att småbåtar som oss måste samsas med stora fartyg. Prislappen är även en annan. De största fartygen betalar mer än 5 MSEK för en passage. Panama får in ca 120 MSEK per dygn från kanalen.
Till själva kanalavgiften adderas en mängd ytterligare kostnader, mätning av båten, hyra av långa linor, stora fendrar, extra personer för linhantering om det behövs etc. Ovanpå detta krånglig betalning med kontanter i ruffiga delar av Colon etc. Vi valde den enkla vägen genom att anlita en agent som fixade alla utlägg, admin, kontakter med kanalmyndigheten etc. Smidigt men ytterligare en hel del pengar att betala.

Kanalpassagen gick reltivt smidigt. Vad som var lite krångligt var att vi slussade igenom med två andra småbåtar, dvs vi förtöjde tillsammans i ett “paket” med oss i mitten. Till slut passerade vi den sista slusssen och vips var vi nu i Stilla Havet. Kontrasten mot Panamas Karibiensida är maximal. Panama City är en miljonstad med ett 50 tal skyskrapor. Ett antal byggen pågår med över 100 våningar. På denna sidor har vi för första gången sedan Brasilien även rejält med tidvatten, som mest ca 5 meter. Vattentemperaturen är ca 5 grader kallare dvs 23 grader. Riktigt friskt och påminner om de få somrar i Sverige som erbjöd varmt badvatten.

Vi är nu i Las Perlas, en ögrupp ca 30-40 nm sydost om Panama City. Fina ankringsvikar, relativt ok snorkling med korallrev och färgglada fiskar. Vi seglar runt här en vecka varefter vi går tillbaka till Panama City, lämnar av våra gäster och gör de sista förberedelserna för den ca 900 nm långa seglingen till Galapagos.

50 shades of green

Bland kokospalmer längs stranden på Cayo Carenero, Bocas del Toro

Efter ca 4 underbara veckor i San Blas området och norra Panama var det dags för miljöombyte. I diverse seglingsbloggar verkade området Bocas del Toro vara en intressant omväxling. Bocas del Toro frekventeras framförallt av seglare som seglat i norra Karibien varav en stor andel senare går genom Panama Kanalen alternativt seglar en period i San Blas skärgården.

Vi seglade 24 timmar från Linton Bay till Bocas del Toro Town, en sträcka på ca 150 nm. Eftersom det hade blåst en hel del dagarna innan vi gick var vi beredda på grov sjö, vilket vi fick med våghöjd mellan 2-4 meter. Vi kom dock fram hela (förutom vissa blåmärken från båtens inredning), i tid innan skymningen. En dryg timme gick åt att hitta en bra ankarbotten. Stora områden i ankringsviken närmast Boca Town hade hård korallbotten, så vi hamnade i Saigon Bay på sydvästsidan, för natten. Dagen därpå hittade vi en bra fläck att ankra, syd om Boca Marina, där vi stannade 8 nätter.

Bocas del Toros skärgår är ganska kompakt, ca 15×10 nm, med otroligt gröna öar omgärdade med massor av mangrove öar. I luften flyger skräniga papegojor, Fregattfåglar, diverse Hägrar, Pelikaner och Gamar, i djungeln finns flera sorters Apor, bl a Vrålapor och Cappuciono. Vi såg även några Sengångare som hängde högt i trädkronorna och åt av bladen i slow motion.På ön Bastimento finns bl a en röd giftgroda, som vi lyckade se när vi insåg att den var ca 1 cm stor. Grodan är, förutom att vara extremt giftig (pilgroda = curare), endemisk för ön. Tyvärr hittade vi inga trevliga snorklingsområden. Vattnet var grönbrunt och på de grundflak som vi såg, hittade vi inga färgglada revfiskar. Det såg allmänt tomt ut. Gissningsvis är det flaskdykning på utsidan reven som gäller. De flesta hus i byarna är byggda på stolpar.Vi gissar att det dels beror på att det ger svalare inomhusklimat, men dels för att det är vattnet som ger transportmöjligheterna. Småbåtar med kraftiga utombordare samsas med urholkade kanoter och våra moderna segelbåtar.

Boat Taxi – beware

Under de tre veckor vi tillbringade här ankrade vi på 5 olika ställen på tre olika öar. Skyddet för oväder är otroligt bra. Hurricane Hole är ett omstritt begrepp, bl a av försäkringsbolag, men några av de ställen vi ankrade vid var definitivt orkansäkra. Orkanen “Otto” gick förbi Bocas skärgård i November men pga av alla korallrev och mangroveträd så blev skadorna minimala.

Vad vi upskattade förutom all fantastisk natur var en smula bykänsla. T ex möjligheten att ta ut pengar, internet kaféer, trevliga barer och restauranger. Stort och relativt billigt utbud av matvaror. Då amerikaner var i majoritet bland backpackers, seglare och inflyttade så fungerade engelska bra och vårt kämpande med spanska fick vila lite. Den enda negativa upplevelsen som nästan blev en chock när vi kom var mängden vattentaxis som plöjde mellan öarna och ankrade båtar i 30 knop eller mer, ibland utan lanternor på natten. Inte så kul att ta sig en snorkeltur.. Vattenvägen är vanligen den enda gångbara kommunikationen mellan byar och enskilda boningshus. Boca Town har bilar och taxi på land, men vägarna är få. Ankrar man utanför en by kan man, ibland, hitta småvägar mellan husen, men inga vägar mellan byarna. Detta erfor vi närvi en dag fick gå “mark o moras” genom djungeln för att till sist hitta en brygga i mangrovern, där vi kunde vinka till oss en vattentaxi.

Vi kan varmt rekommendera Bocas del Toros för dess fina ankringsvikar, vackra natur och att det är lätt att bunkra.Människorna är också vänliga.Vi kände oss relativt säkra och låste bara om oss på natten, när vi låg ankrade i relativ avskildhet.

Efter ca tre veckor är vi nu tillbaka i Panamas fastland, närmare bestämt Portobello, ca 15 nm NO Panamakanalens angöring. Vi har bokat en plats i Shelter Bay Marina för ca två veckor fr o m 3 Feb. Vi har en diger lista på saker att fixa innan vi välkomnar Marie Crister, vår crew och linehandlers för kanal passagen och trevlig segling och annat på Pacific sidan.

Bocas del Toro, Panama

Bocas del Toro. Vi har nu bott in oss några dagar i denna behagliga Panamanska pärla. För första gången sedan vi angjorde sydöstra Panama för ca 5 veckor sedan känns det litegrann som ett turistställe. Dock är det inte speciellt tillgängligt för turister. Finns visserligen en minimal inrikes flygplats med dagligt flyg till Panama City, dessvärre räcker inte kapaciteten till om inte är ute i god tid så de flesta kommer hit med buss (ca 9 timmar) + färja, ca en timme, från huvudstaden.
Alltså är de turister som finns här mestadels back-packers som tillbringar tiden med hikes, surfning, dykning, raggning osv. I tillägg ett 100 tal seglare, de flesta amerikaner. Med amerikaner så följer utbud. Idag hittade vi en lyxbutik med exotiska produkter, t ex en hel del av ABBAs sill sortiment. Gott vin som inte smakar svartvinbär- alt päronsaft. Vi har även blivit befordrade med 4G täckning. Trots alla dessa tecken på kommersialism känns detta örike väldigt exotiskt. Bristen på byggbar markyta innebär att alla byggnader står på stolpar ca 1 meter från havsytan. Bevisligen fungerar detta bra då Bocas del Toro var illa ute för 6 veckor sedan då orkanen Otto gick förbi mycket nära och vi har inte sett några synliga skador förutom de vanliga båtvraken som kanske dök under för
flera år sedan.

Igår träffade vi Kaj Liljebladh då han hämtade upp oss för en trevlig kväll ombord på Ammonite, en 78 fots Nordhavn. Mycket imponerande visning av detta fantastiska fartyg. Kaj som har seglat en hel del i tropiska vatten delade med sig av massor med information och fina videofilmer från sin förra båt Amelit, som gick ungefär samma rutt från Panama västvart som vi tänkt oss.

Just nu lägger vi en del tid på administration av kanal genomfarten, samt regler för angöring Galapagos. Kanalpassagen hoppas vi kan göras 10-15 Feb. Med oss hoppas vi att vi får Marie och Crister, Eva’s syster och svåger för kanal passage och någon vecka i Panama City och Las Perlas.

Dags att avsluta detta inlägg. Kvällens meny är en liten tonfisk vi fick strax innan vi anlände i Måndags. Räcker för 2 middagar med lyxiga fiskburgare.
Bilder får vänta någon dag pga trassel med det jämrans mobilnätet….

S/Y Tina Princess

A Scandinavian liveaboard blog

Yacht Mollymawk

The cruising log of the good ship Mollymawk

Pitland Studio

Poem, Painting, Sculpture and Photography

WIN2WIN op herhaling

Verslag van het tweede rondje Atlantic en een hoop technische informatie

Astrolabe Sailing

Sailing, yachts, adventure and sailing around the world!

Bailey Boat Cat

Adventures of a feline afloat!


Two Bikers One World


Fine Art Photographer ~ Daring to be Different

Where's my backpack?

Romancing the planet; a love affair with travel.

%d bloggers like this: